Hoof Wall Separation Syndrome (HWSS)
Under de senaste 15 åren har ett problem med en hovdefekt i allt högre grad uppmärksammats världen över hos en del av våra älskade Connemaraponnyer.
I och med att det blivit enklare att kommunicera, har ägare och uppfödare av drabbade ponnyer kunnat få kontakt med varandra och nyligen har man bildat ”Connemara Research Group” med syftet att få till stånd seriös forskning på denna defekt, som gruppen kommit att kalla ”Hoof Wall Separation Syndrome” (HWSS), eller direktöversatt till svenska, hovväggsseparationssyndromet.
Tillståndet har observerats i åtskilliga länder, hos såväl inhemskt uppfödda som importerade hästar. För närvarande erkänns inte förekomsten av HWSS av avelsföreningarna, men vi arbetar hårt för att sprida informationen, så att denna allvarliga defekt ska bli allmänt känd.
HWSS medför att hornet i hovarnas väggar, som bär upp ponnyns vikt, släpper och bryts loss från den underliggande strukturen Det får till följd att ponnyns hela vikt läggs på hovens sula. Tillståndet tycks vara medfött och kan ses hos föl, ibland redan vid 2-3 veckors ålder. Det rör sig inte om ett förvärvat tillstånd. Vi är osäkra på varför, men det verkar finnas individuella variationer beträffande hur allvarligt drabbade olika ponnyer kan vara. Lindrigare fall kan ofta åtgärdas med lämplig behandling, medan de svåraste fallen leder till avlivning. Faktorer som miljö och utfodring kan eventuellt ha betydelse, men de tycks inte vara den primära orsaken.
Robert Eustace vid Laminitis Trust (välgörenhetsorganisation som arbetar med fång hos hästar) i Storbritannien, har ursprungligen beskrivit tillståndet som "cocohut-matting hooves" (”kokosmattehovar”) eftersom hovväggens kanter blir trasiga och fransar sönder. Prover av hovhorn från drabbade connemaraponnyer som kommit till Laminitis Trust för behandling, har analyserats vid Edinburghs universitet. Där fann man en brist i hovväggens lipidsyntes, eller enklare uttryckt, det verkar saknas ett "klister" som håller ihop hovväggens olika vävnadsskikt.
Bild 1. Sju månader gammalt connemaraföl med HWSS, som uppvisar typiska förändringar. Den här ponnyn går på sulorna, inte väggar/bärränder, som är det normala.
Bild 2. Lägg märke till de flagande väggarna nära bärranden och avsaknaden av glans på hovväggen, vilket tyder på att väggen är genomsläpplig och ej fäster mot underliggande vävnad.
Bild 3. Den valkiga sulan, typisk för HWSS och ett resultat av att hästen går på sulan. Om den lämnas intakt klarar ponnyn av att gå i hage men är i regel inte kapabel att utföra något arbete.
Om tillståndet är orsakat av en enda recessiv gen (vilket är den nuvarande hypotesen) innebär det att tillståndet endast kan förekomma då två anlagsbärare parats. Om de analyser av stamtavlor som gjorts visar sig vara riktiga, är det troligt att anlagsbärarna i Connemararasen är många och geografiskt vitt spridda. För att förebygga att fler ponnyer drabbade av HWSS föds behövs ett genetiskt test för en möjlighet att screena avelsdjuren. Tillgång till ett sådant test skulle innebära att förekomsten av HWSS i populationen med tiden skulle kunna minskas och kanske helt elimineras utan att man skulle behöva kompromissa med den genetiska diversiteten. Genetisk diversitet är ett orosmoment då man redan har en begränsad genpool. Med andra ord, vi vill inte behöva "kasta ut barnet med badvattnet"!
Hästens genom (genuppsättning) blev fullständigt kartlagt 2007 och sedan dess har utvecklingen med att lokalisera och kartlägga genetiska markörer gått framåt snabbt. UC Davis i USA har kontaktats av Connemara Research Group och har sagt sig villiga att genomföra en genomscanning (Genome Wide Association Study förkortas GWAS) för att försöka finna den gen som orsakar tillståndet.
Det är av största vikt att endast ponnyer som verkligen har just HWSS medverkar i studien, och det finns färdiga instruktioner för diagnos för att identifiera lämpliga ponnyer och instruktioner för provtagning. Materialinsamlingen för en inledande studie är avslutad.
Connemara Research Group har stöd från några högt respekterade forskargrupper,
men nu behövs pengar till den vidare forskningen. Kostnaden för att genomföra en
första fas av en genomscanning på provtagna connemaraponnyer är $13 000 USD, samt ytterligare $5 000 USD för analys av data. Donationer från uppfödare och avelsföreningar skulle uppskattas mycket!
En forskningsfond har bildats och man kan sända sitt bidrag till:
Center for Equine Health, One Shields Ave , Davis Ca 95616 , USA
Man ska bifoga ett brev med sin check där det framgår att donationen avser "Connemara DNA research".
Om du inte vill skicka pengar direkt till UC Davis ordnar nätverket Connemara.nu en egen insamling. Sätt in din donation på pg 914885-9. Vi kommer att publicera namnen på de som donerar 300 kr ( t ex en verkning) eller mer på Connemara.nu.
Detta är endast en kort översikt. För ytterligare information, kontakta Connemara Research Group. All information, namn på ponnyer såväl som människor, behandlas konfidentiellt. Vår e-postadress är: connemara.pony.research.group@gmail.com